Komplex frågeställning men en ack så viktig sådan. Allt för många stirrar sig blinda på lönsamheten i sin rörelse utan att också snegla mot likviditeten. Jag påstår att de flesta som misslyckas med sitt nystartade företag gör det pga likviditetsproblem och inte pga lönsamhetsproblem. Man kan driva ett jättelönsamt företag men ändå få problem med likviditeten och därmed inte kunna betala skatter och räkningar och då tar resan slut snabbt.
Du måste alltså sätta dig ner och göra såväl en likviditetsbudget som en resultatbudget. Likviditetsbudgeten är egentligen rätt enkel, det handlar om att månad för månad kartlägga vilka utgifter som finns, exempelvis så är det ju t ex vanligt att hyresvärdar vill ha betalt kvartalsvis i förskott. Ett annat exempel är att även om momsen normalt är avdragsgill i en rörelse så ska den ju ändå betalas när fakturan till leverantören betalas.
Konkreta svar på dina frågor:
1. Ang hyra. Ring en hyresvärd som har butiks- eller lagerlokaler (jag vet inte riktigt vilket av det du söker?) i det område du är intresserad av och säg precis som det är, "tjena jag funderar på att starta en butik i X-stad och jobbar just med mina budgetar och tänkte bara höra ungefär vad hyrorna ligger på". De kommer då ge dig ett svar som är ett cirkapris per kvadratmeter och år, dvs du måste multiplicera med det antalet kvadratmeter som du tror dig behöva och dividera med tolv för att få fram en månadskostnad. Ovanpå detta kommer normalt fastighetsskatt med några procent och slutligen moms med 25%. Dessutom är det då alltså sannolikt så att du åker på att betala hyra kvartalsvis i förskott.
Exempel: Du vill hyra 50 kvadratmeter, priset är 1000 kr/kvm/år, alltså strax över 4000 kr / månad. Ovanpå detta kommer fastighetsskatt som varierar med värdet på huset som din lokal ligger i men normalt kanske en 5-10 procent av din hyra. Hyra och skatt blir då tillsammans c:a 4500 kr. Lägg moms till det och multiplicera med tre och då vet du att du kommer att behöva 16875 kr till hyresutgiften när du startar din rörelse. Fastighetsägare väntar normalt inte med toma lokaler, de brukar villkora sina offerter med att andra kan komma att hinna teckna avtal. Allt är dock förhandlingsbart och det är klart att det GÅR att förhandla till sig någon form av "option" på en lokal men sannolikt enbart mot ersättning.
2. I ditt fall är det väl så att den största utgiften består av betalning till leverantören och det är ju inte enbart priset som avgör hur mycket pengar du behöver, det är ju även tidpunkten för betalningen som är viktig. Ska något betalas innan partiet lämnar leverantören? Innan det förtullas in i Sverige? Efter att du sålt grejorna?
En grej att tänka på kring detalj- och grossisthandel är att varulagrets storlek normalt speglar kreditens storlek. Det kan alltså vara onödigt dyrt att ta ett banklån på hela varulagrets inköp eftersom banklånet normalt löper längre än varulagrets livslängd. När du fått in prylarna och sålt en del bör du snabbt kunna minska din skuld. Istället bör du försöka få till en rymlig checkkredit eller liknande där lånet hela tiden anpassas till "vad du behöver".
Ett par andra saker:
- Jag vet inte vad du menar med övertag? Menar du av lokal eller av företag? Om du menar lokal så är det rätt vanligt att man betalar för att ta över ett hyreskontrakt. Ska du starta företag med lånade pengar så skulle jag väl direkt avråda, det är inte så kul att sitta kvar med ett lån på "övertagskostnaden" om företaget skulle gå omkull.
- Bankerna tittar ju inte bara på "inkomst och anställningslängd" utan även på återbetalningsförmåga och säkerheter. Jag vet inte och det var länge sedan jag var 18 år men jag tror att det är skittufft att få stora krediter som artonåring om man inte kan lämna säkerheter till banken.
- Varför inte börja med något enklare? Jag kanske är trist när jag säger det men varför inte starta en kiosk eller i alla fall ägna sig åt försäljning av kollektioner som någon annan importerat? Det låter som att kombinationen av nytt företag (förstagångsföretagare), import från Asien och omfattande lån kan vara lite väl jobbigt. Finansieringskalkylerna ser också normalt mycket roligare ut om man t ex driver en "vanlig butik", eftersom man normalt betalar för köpta varor EFTER det att man sålt dem (om man har normal omsättningstakt). Bäst på detta är t ex bagerier / caféer där omsättningstakten på varorna är typ ett dygn, dvs man hinner få in kanske 10-20 dagskassor innan första leverantörsfakturan (för varor) behöver betalas och vips så har man vänt lånebehovet till att ha kapitalöverskott.
Men, alltså, börja med en seriös likviditetskalkyl.
