Hej!

Jag ska beräkna och debitera dröjsmålsränta för första gången, och utifall att kunden börjar morra vill jag vara säker på att jag gjort allting rätt. Undrar därför:

Om jag skickar en kundfaktura daterad den 22 augusti och försedd med texten "Betalningsvillkor 30 dagar netto", vilket datum är då sista betalningsdag - 21 eller 22 september (eller möjligen något annat)?

På mina fakturor skriver jag också "Efter förfallodatum debiteras dröjsmålsränta enligt gällande räntelag." Första dagen att debitera dröjsmålsränta för är alltså dagen efter förfallodagen. Men vilken är sista dagen att debitera ränta för - dagen innan den försenade betalningen gjordes, eller betalningsdagen?

Tacksam för svar!

Till att börja med sätt betalningen till 10 dagar morrar någon så påminn efter 14 för det är du som kan bestämma och det är bättre ur många synpunkter det jag föreslår. 22aug. 22 sept. är vanligt om man vill gära som du säger men även då bör man ge kunden några dagars frist, det tjänar du på.
Lars

lars_arenander@rocketmail. com
Start av företag och ekonomistyrning

Du ska debitera ränta för de dagar som kunden lånat pengar av dig, dvs t o m dagen innan betaldagen (betaldagen har de ju inte lånat några pengar av dig). Ett tips för att undvika oklarheter kring när betalning ska ske tycker jag är att undvika att enbart använda "30 dagar netto"-texten utan även komplettera med "Betalning oss tillhanda senast YYYY-MM-DD". Då blir liksom allt glasklart.

Vid försenad betalning där man i efterhand skickar dröjsmålsräntefaktura så tycker jag INTE att man behöver följ Lars råd här ovan om att "bjuda på några dagar". Det gör man enligt min uppfattning bara om kunden enbart dröjt med betalningen i några få dagar, men om dröjsmålet är så omfattande att man vill debitera dröjsmålsränta så tycker jag att man ska debitera för hela perioden.

Hej Bitte,

Jag håller med båda ovan. Varför?

Lars har rätt i att man inte ska vara alltför kantig är man liten och har få kunder så är det dessvärre kunderna som sitter på en del av makten. Är det det omvända så har man råd att förlora kunder. Men förlora det gör man sällan om man bara sköter sig.

Men fick jag välja så hade jag nog kört på den lite mera tydliga varianten som "infobyte" beskriver. Dvs. det är "mycket" viktigt att vara oerhört tydlig redan ifrån start med vad som gäller. Dvs. har man en betalningsperiod och kunden sedan går över den och sätter det i system så är det något som inte du ska lida för. Därför har man räntefakturor för att påvisa att man inte accepterar en sen betalning. Man brukar säga att 30 dagar på fakturorna är "företagspraxis" vilket jag inte riktigt håller med om. Detta är faktiskt upp till den som utför uppdraget att informera kunden om att jag vill ha betalt inom 10 eller 20 dagar. Och är man liten och precis har startat så är dessa pengar allt man har för att överleva. Då kan man inte acceptera att en kund inte betalar i tid.

Så mitt råd är att du ska vara tydlig med vad du och ditt företag går med på och inte går med på. Och kör kunden vidare med att inte betala så skicka en räntefaktura och se till att den verkligen blir betald också. Dvs. godta "inte" att de "bara" betalar fakturans ursprungliga belopp.

Lycka till!

//Christopher - 3wsolutions.se

Vill påpeka att det inte är alldeles säkert att man har rätt att debitera högre dröjsmålsränta än normalt bara för att man skrivit det på fakturan. När man skickar fakturan är avtalet redan slutet mellan parterna, och man kan då inte i efterhand ensidigt lägga till ytterligare grejer. Lagstadgad dröjsmålsränta har man däremot alltid rätt att ta ut.

Talar bara av erfarenhet, hade en kund för för ca 30 år sedan. Beloppet skulle idag motsvara ca 400.000:- Det fanns ett räntekrav men jag ringde och sa till efter några dagar jag påminde även per brev och till slut kom betalningen som i och för sig var en säker betalning. sände ränteräkning. detta gillades inte och vidare order uteblev från denna kund. Så tänk på att vara smidig samtididigt som du är bestämd.

Lars
[email protected]
Start av företag och ekonomistyrning

Hej!

1)Sista betalningsdag är 21a sept.

2)Dröjsmålsränta enligt räntelagen kan du debitera 30 dagar efter du har framställt krav på betalning som det står i räntelagen, vilket i ditt fall betyder efter fakturadatum. Till konsumenter (privatpersoner) måste dessutom text finnas om att dröjsmålsränta kommer att debiteras för att du ska h rätt att ta ut detta, men denna text behövs inte till företag eller organsiationer (reglerna finns i räntelagen och just på denna punkt skedde förändringar 2002-07-01). Om du senast vid ordertillfället har överenskommit annan räntesats så gäller dessa villkor som bindande avtal mellan dig och din kund. Om inget avtal har träffats så gäller räntelagen. Räntelagen kan alltså avtalas bort, oavsett om kunden är privatperson eller företag.

3)Betalningssvillkor, d v s senaste datum för betalning, bestämmer säljaren, om det inte finns i avtalet / överenskommelsen, (köplagen 49§ och konsumentköplagen 36 §).
/Inkonomi-konsult, Peter Alkefjärd